
Akta hängdrivan/glad påsk. Vem vet?
Andra dagen bjöd på mulet och myggfria minus 22 grader celsius. Frukosten bestod av mer surdegsbröd, geggig gröt, en ostbit, te och en slags efterrättsbulle som serveras i olika former till alla måltider. Efter 45 minuters väntan i bussen kom vi i väg till backen och fick en knapphändig genomgång av lavinfaran för dagen av en rysk tolk. Anledningen till väntetiden var förövrigt att ryssarna tenderar att ändra priset på saker som boende och liknande lite när suget faller på. Därför krävdes förhandlingar med jämna mellanrum av våra ryskakunniga resevärdar med bra lokalkännedom.

I skidsystemet letades snötäta ställen efter att le Pitt konverserat med ski patrol. Samtalet i sin helhet lät för övrigt som: "Snow, much. Where?" och tog oss till några utmärkta raviner. Efter några åk var det dags för sittliftspremiär. Sittliften bestod av enkelstolar med en liten kedja som man satte som hinder för att ramla ur. Sedan satt man på en bitvis målad plywoodskiva och låtsades att bärande delar inte var rostiga och att hjulen på liftstolparna inte var skeva och vobblade. Sen var man framme.

Z hittade ett bord som matchade hennes jacka och blev überglad
Lunch intogs efter lite pekande i anläggningens restaurang och eftermiddagen bjöd på en boothike tätt följt av säsongens hittills bästa åk. När en obligatorisk afterskipilsner i hotellbaren var avklarad var jag och Hank törstiga på att utforska det ryska kulturarvet närmare. Det vill säga vodka. Hank styrde fram en taxi till hotellet och förklarade på prydlig engelska att vi ämnade ta oss till en supermarket.
Taxi chauffören svarade med : "Цена на вещах, как жилье и аналогичных немного, когда стремление к падению. Итак, следовательно, требует проведения переговоров на регулярной основе!"
Vilket jag tolkade som att han ville att vi skulle precisera vårt resmål och hasplade därför ur mig: "-Magasina". Något jag hört Sunkanna använda tidigare.
Taxichaufför: "Da Da! Ее лифт состоял из простых стула с небольшой цепочкой, что вы поместили над вашей талии.??"
Troligtvis ville karln veta vilken sorts affär vi skulle till också så efter en snabb 'mental-whattafukk'? med Henke i framsätet spelade jag ut mitt sista kort och avslöjade våra intentioner med utflykten.
Palm: "- Vodka, Magasina!".
Detta gav bättre utdelning och belönades med gaspedal mot golvmetall och av glada tillrop med vift från mannen vid ratten. 50 rubel senare stog vi med armarna i sidorna och kliade oss i huvudet framför en ytterst välfylld vodkahylla. Enlitersflaskorna var prydda med varierade kombinationer av kyrilliska bokstäver och pris från runt hundra till tusen rubel men av detta förstod vi föga. Vilket gjorde att vi tog hjälp av lokal expertis. Framför hyllorna rörde sig nämligen pälsmössebeklädda locals vant bland flaskorna. Efter lite pekande och tummen upp/tummen ner, några Da och Spatziba (uttalas utan t) tog vi helt enkelt den flaskan som fick flest tummen upp och skuttade till kassan. Drycken provsmakades på rummet tillsammans med en utsökt kryddkorv och kvällen avrundades med att banka in lite användbara ryska fraser i trötta skallar.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar